Laktosfritt

Robinson Crusoe är en helvetes man. Denna påhittade och rashatande figur har tagit det bästa ur mig de senaste timmarna och har gjort min laktosfria mjölkkartong i kylskåpet halvfull. Vilken skam. Dock så har min perfekta beskrivning av denna man i form av en recension blivit klar med en ypperligt polerad finish och just nu är jag så trött så att mina fingrar stapplar fram på detta tangentbord i ett desperat försök att etablera mig i bloggvärlden.

Imorgon kan bli en bra dag. Jag kommer nog antagligen att ta mina första nyfödda steg upp ur sängen alldeles för sent för att sedan trycka i mig ännu mer av min samling av laktosfria produkter som står i mitt kylskåp. Det kommer att krävas energi på ett sådant hedersfullt uppdrag som jag och mina herrar ska utföra. Vi ska nämligen som så många gånger förr slänga ihop våra musikaliska förmågor samt instrument och satta oss i en bil och ha andra artisters fantastiska musik på full volym i ungefär tjugo minuter.
Längre än så brukar vi inte klara av det. Vilken skam.
När vi väl har ankommit till Gävle efter ett antal kisspauser och donkenstopp så har vi förhoppningsvis våra musikaliska förmågor kvar i våra mentala ryggsäckar och en gnutta instrument kvar.
Sedan så byter vi om för att röra om i grytan när vi river iväg en pop-rockande halvtimme för dessa trogna själar i väst. Vilken skam.
Jag förväntar mig inspiration, acceleration och och till viss del lite koncentration . Det kan bli kul.

Snart är det faktiskt jul till råga på allt och jag ber er snälla; tänk också lite på varför vi firar julen och dess budskap. Tomten kommer att bli mer och mer nasty för varje år som går men det finns vissa traditioner som kommer att leva kvar i denna första julafton i lågkonjuktur.

Inre frid